När gravida patienter som är intresserade av medicinska frågor söker information stöter de på ett begrepp som ”stamceller”. Även om namnet kan verka ganska skrämmande och komplicerat, är det inte det. Varför behöver vi dessa celler inom medicinen, och hur kan vi få tag på dem?
Vad är stamceller?
Dessa celler är, förenklat uttryckt, kroppens cellers ”byggmaterial”. När de utsätts för rätt förhållanden i kroppen eller i laboratoriet delar sig dessa celler och bildar fler celler som kallas progenitorceller (förstadieceller). Progenitorcellerna utvecklas sedan till nya stamceller eller till specialiserade celler, såsom benvävnadsceller eller muskelvävnadsceller. Inga andra celler i kroppen har förmågan att producera andra typer av celler.
Hur odlar vi stamceller i laboratoriet?
Att odla celler i laboratoriet kallas även ”cellodling”. Det innebär att man ger cellerna rätt förhållanden så att de kan föröka sig under laboratorieförhållanden. En näringslösning som kallas odlingsmedium, optimerat för att odla olika typer av stamceller, placeras i en lämplig odlingsskål. De flesta nya celler fäster vid skålens yta, där de sedan delar sig och täcker en större yta. Odlingsskålen blir trång när fler celldelningar sker, så cellerna behöver sås om flera gånger under flera månader. Att så om cellerna kallas passagering. Som ett resultat av odlingen kan vi få fram nya celler från ett fåtal stamceller i antal upp till flera miljoner.
Varifrån kommer dessa celler?
-
Embryonala stamceller – erhålls från embryon som är mellan 3 och 5 dagar gamla. Dessa celler är pluripotenta, vilket betyder att de kan bilda alla kroppens celltyper.
-
Vuxna stamceller – dessa celler kan tas från de flesta vävnader i den vuxna kroppen, till exempel benmärg eller fettvävnad. Dessa celler kan dock bara producera nya celler av samma typ; till exempel kan benmärgsceller endast producera röda blodkroppar.
-
Omprogrammerade celler – som ett resultat av många studier har forskare lyckats omvandla vanliga vuxna kroppsceller till stamceller. Genom att förändra gener i vuxna celler kan forskare omprogrammera dem så att de fungerar på liknande sätt som embryonala stamceller.
-
Perinatala stamceller – dessa finns i fostervatten och navelsträngsblod. Dessa celler har förmågan att omvandlas till specialiserade celler.
Hur använder vi stamceller?
Tack vare sina speciella egenskaper kan stamceller användas inom många olika områden inom medicinen. Med deras hjälp kan forskare studera hur kroppen fungerar och utveckla nya läkemedel. De används också som en form av terapi. Vi kan nämligen transplantera dessa celler från en odling till en människokropp som drabbats av en sjukdom. De används ofta vid sjukdomar som svår aplastisk anemi, leukemi, lymfom, multipelt myelom, sicklecellanemi, talassemi, svår kombinerad immunbrist (SCID) och Hurlers syndrom.
Källor:
- https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/stamcellstransplantation
- https://wearesrna.org/fi/resurssit/kantasolututkimus-ja-harvinaiset-neuroimmunologiset-sairaudet/
- https://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-stamceller/
- https://www.lu.se/forskning/fokusomraden/strategiska-forskningsomraden/stamcellsforskning
- https://www.karolinska.se/vard/tema/tema-cancer/cellterapi-allogen-stamcellstransplantation/cellterapi-och-allogen-stamcellstransplantation/